Tidigare ”insider” kritisk mot svensk vindkraftsutbyggnad
INRIKES
8
☛ – Det är helt uppenbart att vindkraften inte gör mycket nytta, förutom att göra de företag som äger, finansierar och bygger vindkraftparkerna rikare, säger Alexander Pohl, civilingenjör och tidigare framgångsrik bankman på en av världens ”grönaste banker” i Storbritannien.
För två år sedan flyttade han med sin familj från London till ett litet hus i den jämtländska byn Borgvattnet i Ragunda kommun. Han lämnade då en 20-årig karriär inom bankvärlden bakom sig där han arbetat med hållbar projektfinansiering – bland annat med stora vindkraftsprojekt.
– Jag vet exakt hur den här typen av projekt är organiserade, hur tillstånd utfärdas, hur miljöpåverkan ser ut, leveranskedjor, koldioxidutsläpp etcetera.
Det var insikten om hur allt gick till bakom kulisserna som fick honom att slutligen lämna sin karriär.
– Jag upptäckte att allt var korrupt. De använde bara den här hållbarhetsagendan som ännu ett verktyg, det handlade inte alls om att rädda världen, det handlade bara om pengar.
Familjen flyttade till Jämtland för att leva ett enkelt och hållbart liv, nära naturen. Vid den tiden fanns inga vindkraftverk inom synhåll, och inte heller hade någon talat om det.
En tid senare fick Alexander Pohl veta att en stor vindkraftpark höll på att sättas upp nära byn. Och det handlade inte bara om en, utan fem vindkraftparker som planerades i kommunen, med 200–300 meter höga verk.
Ytterligare två parker var redan uppförda en bit bort. Totalt skulle det vara omkring 200 vindkraftverk där majoriteten ägdes av stora utländska bolag.
Enligt Svensk Vindenergi har allt fler utländska företag kommit in på den svenska vindkraftsmarknaden, något som Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på Svensk Vindenergi, inte ser som negativt då det bidragit till att luckra upp oligopolet på svensk elmarknad.
Han säger till Epoch Times att år 2024 beräknas utländska bolag stå för omkring 64 procent av den svenska vindkraften.
Den verkliga siffran kan dock vara betydligt högre, enligt Alexander Pohl, då vindkraftbolag ofta ägs, helt eller delvis, av utländska investerare. Det är inte heller ovanligt att projektören är ett svenskt bolag medan ägaren av vindkraftparken är utländsk.
– Jag skulle säga att åtminstone 80 procent av vindkraften i Sverige ägs av utländska bolag, säger han och tillägger att de är designade att gå med förlust och att betala så lite skatt som möjligt till den lokala ekonomin.
Den snabba och storskaliga vindkraftsutbyggnaden kommer till följd av regeringens mål om att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi år 2040. Samtidigt förväntas vindkraftsel bli Sveriges nästa stora gröna exportvara.
Enligt Energimyndigheten kommer vindkraften att stå för merparten av Sveriges ökade elproduktion fram till 2040, vilket beror på dess stora potential och låga produktionskostnader, menar man.
Martin Johansson, chef på enheten för förnybar energi på Energimyndigheten, säger till Epoch Times att det finns stora förutsättningar att bygga vindkraft i Sverige eftersom vi har så mycket skogar där det bor så lite folk.
Alexander Pohl anser att ut ländska vindkraf tbolag utnyttjar svenska folket och dess natur för egna vinster; att de lockar kommunerna med arbetstillfällen och ekonomiska fördelar när de söker etableringar, men att det mesta är tomma löften. Det ger oftast vare sig varaktiga arbeten eller skatteintäkter.
– Svenska folket betalar och pengarna försvinner – till Luxemburg, till Kina, till korrupta investerare, säger han. – Jag anser att vindkraften inte är något annat än en industrivarg utklädd i gröna fårakläder. Med kunskaperna från sin tidigare karriär började Alexander Pohl att granska vindkraftbolagens tillståndsansökningar. Han säger att han upptäckte en rad felaktigheter som han ansåg vara rent bedrägeri.
Oftast handlade det om att bolagen sade att de skulle uppföra ganska små verk med relativt liten miljöpåverkan när de sökte tillstånd. Men allteftersom ändrade de till mycket större turbiner utan att korrekt uppdatera miljöstudierna.
Han ansåg att länsstyrelsen vilseletts och begått myndighetsfel när den beviljat tillstånden, som borde dras tillbaka. Upprepade gånger sökte han kontakt, men utan resultat.
– Det var då jag bestämde mig för att kontakta en advokat.
Men även i rätten blev det avslag på avslag.
Camilla Wikland, advokat, och Amanda Mikaelsdotter, jurist, företräder Alexander Pohl. De har stor erfarenhet av den här typen av processer då de länge jobbat med samiska frågor, ofta i samband med rennäring och vindkraftsetablering.
De tycker det är märkligt att länsstyrelsen inte anser att de högre verken har någon större inverkan på miljön. Samtidigt menar de att projektörerna ofta väljer att göra bristfälliga och fel- aktiga miljöutredningar för att lättare få igenom sina tillstånd.
– Vår känsla är att man här medvetet väljer att göra analyser på en viss typ av verk för att det ska ge en bättre utgångspunkt för exploatören, säger Camilla
Wikland och tillägger: – Det finns en för stark tilltro till de här vindkraftbolagen från till- synsmyndighetens och de andra myndigheternas sida.
Hon menar att länsstyrelsen, domstolar och andra myndig- heter måste ställa högre krav på exploatörerna.
– Men tyvärr är det så att rikt- ningen politiskt går åt andra hållet. Det ska gå fortare och vara enklare. För mig handlar det om att det blir rättsosäkert, säger hon.
av miljökonsekvenserna för den ändrade storleken på verken och turbinerna.
– Vi har tyckt att vi har fått de uppgifter som behövs för att godkänna deras layout, sedan har domstolen kommit fram till samma sak, säger hon.
Hon förklarar att när det gäller miljöfarlig verksamhet bygger systemet i Sverige på att företagen själva bedriver kontroll av verk- samheten. Sedan granskar läns- styrelsen de kontroller som görs.
– Vi utgår från de standarder som rekommenderas från Natur- vårdsverket och den praxis som finns.
Camilla Wikland anser att det här självgranskande systemet gör det svårt att få objektiva miljöut- redningar.
– Varenda konsult som anlitas av en exploatör kommer fram till det som exploatören vill och
Allt fler rapporterar idag om negativa konsekvenser av att bo nära vindkraftparker. Människor vittnar om försämrad hälsa, för- störelse av skog, natur och djurliv, verksamheter som går i kras och fallande fastighetspriser.
I Frankrike beslutade en dom- stol nyligen att ett franskt par ska få 100 000 euro i skadestånd till följd av hälsoproblem såsom huvud- värk, sömnlöshet, hjärtfel, depres- sion och tinnitus som de fått av att bo nära en vindkraftpark. Domen ses som den första i sitt slag.
Alexander Pohl säger att det finns många i hans kommun som motsätter sig vindkraftparkerna men att få vill uttala sig. Dessutom saknar de flesta resurser för att gå till domstol, vilket också är en mycket tung process.
– Jag kämpar mot sex olika bolag, och varje bolag tjänar tio – De här enskilda personerna som mår dåligt av vindkraftverken har inte ens råd att ha en advokat, så hur ska det kunna bli en rättvis rättegång, säger hon.
Trots motståndet fortsätter Alexander Pohl att informera om det bedrägeri han anser pågår. Nyligen gjorde han och filmskaparen Marjin Poels Headwind ”21, en film som visar på vindkraftsindustrins skadeverkningar och som kan ses fritt på YouTube.
Men egentligen skulle han vilja ägna sin tid åt annat.
– Jag har fru och två barn, jag har inte tid med det här. Men jag känner ett moraliskt ansvar när jag ser något. Om jag inte gör någonting så kommer konsekvenserna i framtiden att bli mycket värre.
– Om Sveriges skogar och landsbygd fylls med vindkraftverk och elkablar, vart ska människor ta vägen när de inte längre har råd att bo i städerna, när de vill uppleva landsbygdens och naturens frihet, eller bara vill leva mer naturligt, säger han.
■
