Misstänkt bidragsfusk för läxhjälp
STATSBIDRAG
☛ – Att stötta läxhjälp är ett väldigt gott ändamål. Men det finns indikationer på att vissa av de här föreningarna inte ägnar sig åt att stötta barn och ungdomar med läxhjälp utan verkar göra andra saker för pengarna, säger Mikael Flink, ordförande i partiet Medborgerlig samling, MED, Stockholms stad, som nyligen granskat ansökningar om bidrag till läxhjälp som inkommit till Skolverket under 2021. Enligt Mikael Flink upptäcktes bland annat att det fanns föreningar som helt saknade medlemmar, att ersättning betalats ut för personalkostnader till föreningar som inte var registrerade som arbetsgivare och att föreningar uppgett osannolikt höga medlemsantal och orimliga antal elevtimmar. Pengar har också betalats ut till föreningar vars huvudsakliga verksamhet är att skicka pengar utomlands.
– Här förväntar jag mig att Skolverket följer upp på ett mycket tuffare sätt än man gör i dag. Och när man upptäcker att det har fuskats måste det finnas repressalier och åtgärder som gör att det blir kännbart för den som har fuskat, säger han.
Skolverkets bidrag till läxhjälp höjdes 2021 med 140 procent till 60 miljoner kronor per år. För att få del av bidraget ska organisationen lämna en rad uppgifter som styrker verksamheten. I efterhand ska en redovisning lämnas in om hur pengarna använts.
MED:s granskning visade att i området Spånga–Tensta utanför Stockholm hade 6,5 miljoner kronor gått till 20 olika föreningar som skulle leverera drygt 430 000 elevtimmar läxhjälp.
– Om de hade levererat så mycket läxhjälp som de säger, skulle de berörda eleverna behöva gå på läxhjälp nästan varje dag. Vi tycker att det låter orimligt, säger Mikael Flink och tillägger att detta är något de uppmanat skolverket att titta på.
Sofie Lundkvist, enhetschef på Skolverket, säger att de inte gör den typen av rimlighetsbedömningar då vissa föreningar kan erbjuda läxhjälp via länk och nå ut även till andra kommuner.
– Det är organisationen som behöver vara sanningsenlig och visa på vad man har tänkt erbjuda. Kopplat till det ska man kunna visa på att man lever upp till de här villkoren och sedan måste man visa på hur många man faktiskt erbjudit läxhjälp och skillnaden ska återbetalas.
Skolverket har redan tidigare i år fått tips om att det förekommer oegentligheter kopplat till organisationer som beviljats dessa bidrag. En fördjupad kontroll som myndigheten gjorde ledde till återkrav på cirka 3,7 miljoner kronor samt två polisanmälningar.
– Vi har en kontrollverksamhet som har jobbat systematiskt med just det här bidraget under förra året för att komma till bukt med en stor del av detta och se hur vi kan skruva på att säkerställa att villkoren i förordningen faktiskt uppfylls, säger Sofie Lundkvist.
– Men att till hundra procent skriva sig fri från detta, när det är personer som medvetet skapar egna fakturor och kreativt får ihop olika underlag, det är väldigt svårt, tillägger hon.
Har ni tittat på de här fallen som MED uppmärksammat er på?
– Vi har inte tittat på dem specifikt nu. Det pågår ansökan som inte är beslutad och vi kommer att kika på de organisationerna och titta på hur det ser ut innan beslut fattas senare under våren, säger hon och tillägger att det även kan ske retroaktivt.
– Om vi ser att man medvetet har fuskat och farit med osanning gör jag som beslutsfattare en bedömning om det är så pass grovt att det behöver polisanmälas, och i sådana fall gör vi det.
I samband med att MED granskade bidragen från Skolverket undersökte man även kommunala bidragsansökningar från föreningar i stadsdelsnämnden Spånga–Tensta.
Där framkom att en ledamot från Socialdemokraterna suttit med som ledamot i stadsdelsnämnden när man beviljat bidrag åt en förening där hans föräldrar sitter i styrelsen.
– Vi såg att han inte hade anmält jäv i det här mötet, säger Mikael Flink och tillägger att samme ledamot även suttit med året därpå när nämnden fattade beslut om så kallat IOP-stöd [Idéburet offentligt partnerskap] till samma förening.
Totalt fick föreningen bidrag på drygt 1,7 miljoner kronor.
– Det är ett problem när intäktsströmmarna kommer från flera håll, för det finns ingen som har överblick över alla dessa bidragsströmmar, säger han och påpekar att politiker måste hantera skattebetalarnas pengar ansvarsfullt.
– Sedan tycker jag att man ska värna och stötta de skötsamma och hårt arbetande människorna i förorten. Jag är bedrövad och arg över att det finns människor som vill knycka pengar som skulle ha gått till stöttande aktiviteter i förorten.
FOTO: SOFIA DREVEMO
